Cirka 10 % av alla arbetsskador och 43 % av arbetssjukdomarna som svetsare anmäler är belastningsskador (enligt Arbetsmiljöverkets statistik från 2009). Svetsning kan belasta kroppen på många sätt. Arbetet kan innebära besvärliga eller ensidiga arbetsställningar, tunga lyft men också statiska arbetsställningar.
Belastningsskador kan uppkomma plötsligt (belastningsolyckor) eller gradvis (belastningssjukdomar). Olyckor beror ofta på att man lyfter tungt eller snabbt försöker parera något så att man sträcker sig och skadar muskler eller leder.
Belastningsskador utvecklas ofta under lång tid, kanske flera år. Svetsare kan känna av värk i nacke och skuldror men också rygg, knän och fötter. Var värken sätter sig beror förstås på vilka muskler och leder man belastar när man arbetar.
Det brukar börja som lite värk till exempel efter arbetet. Värken går över till nästa dag. Efter en tid går värken inte över lika snabbt, det värker mer och man kanske behöver vila hela helgen eller semestern för att känna sig bra. Det är viktigt att ta värken på allvar och försöka göra något så att den går över. Annars finns risk för att värken förvärras, tills det blir så besvärligt att man inte längre klarar av vare sig arbetet eller att leva det liv man vill leva.
Hur svetsaren arbetar och vilka belastningar som förekommer varierar.
Besvärliga arbetsställningar
Visst händer det att det är svårt att ordna en bra arbetsställning när man ska svetsa. Kanske måste man svetsa med svetspistolen och armarna över huvudet. Kanske måste man stå i en vriden arbetsställning för att komma åt. Händer detta en gång, är det knappast farligt. Händer det jämt och ständigt finns risk för att muskler och leder skadas och man får värk.
Om man lyfter armen under en lägre stund, är det tungt. Om man dessutom håller i en svetspistol och samtidigt ska göra ett precisionsarbete, kanske i en obekväm arbetsställning blir det en stor påfrestning. Ofta går det att undvika sådana arbetsställningar om man kan planera arbetet och har bra hjälpmedel.
Ensidigt och statiskt arbete
Svetsare kan ha både ett mycket varierat arbete och ensidigt arbete. Ensidigt arbete innebär att man arbetar i samma arbetsställning under lång tid. Ensidigt arbete kan också innebära att arbetet blir statiskt, det vill säga att vissa muskler eller muskelgrupper är sammandragna och spända under en längre tid. Även om arbetet inte alls upplevs som tungt, så kan statiskt arbete vara skadligt och muskeln kan bli inflammerad och det kan börja värka.
Ett exempel på arbete som ger en statisk belastning är arbete med armarna över axelhöjd.
Tungt arbete
Det gods som man svetsar i är ofta tungt. Även om det finns lyfthjälpmedel för lyft av gods händer det kanske att man måste vrida eller vända på godset eller lyfta annat.
Kyla
Kyla gör att musklerna stelnar och inte kan arbeta lika smidigt. Risken för skador ökar.
Det finns inga enkla gränsvärden för vilken belastning som är acceptabel eller tillåten. Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1998:01 Belastningsergonomi innehåller underlag för bedömning av belastningar. Enligt föreskrifterna gäller:
Tunga lyft
Ensidigt upprepat arbete
Direkt olämpligt är det om:
Man behöver bedöma om åtgärder krävs om:
Läs mer om metoder för att bedöma belastningar i belastningsergonomiföreskrifterna, sidorna 34-42
Besvärliga och statiska arbetsställningar samt tunga lyft kan man undvika om svetsplatsen är bra utformad. Läs mer under Bra arbetsställningar och Undvik tunga lyft.
Ensidigt arbete kan åtgärdas som man ser över hur arbetet är organiserat.