Arbetsmiljöverkets statistik visar att 63 % av alla svetsare känner sig kroppsligt uttröttade efter arbetet varje vecka. Många har också ont i axlar och armar, höfter, ben, knän och fötter samt övre och nedre delen av ryggen och nacken. Det är inte konstigt om svetsare får ont. Men det är inte nödvändigt. Det går att minska risken att få ont. Om man dessutom tar tag i problemet tidigt, innan det onda hunnit förvärras, kan man undvika att det onda utvecklas till kronisk smärta.
Brukar någon svetsare ha ont? En undersökning från Arbetsmiljöverket byggd på statistiska undersökningar mellan 1999 och 2004 visade att i gruppen svetsare, gjutare, plåtslagare med fler upplevde 67 % att de hade ett tungt arbete. 66 % uppgav att de hade påfrestande arbetsställningar och 45 % hade påfrestande arbetsrörelser. (Källa: Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Rapport 2005:1 Arbetsmiljöverket och SCB.)
Det är inte alltid så lätt att veta vad man ska göra om någon börjar få ont. Därför är det bra att tänka igenom vad ni ska göra om någon får ont.
Intervjuer med personer som varit sjukskrivna på grund av värk visade följande:
Det är inte ovanligt att det är de mest ambitiösa och skickliga som får ont. Dem vill ni väl ha kvar i arbete länge?
Det är viktigt att ta värk på allvar. Värk är en signal om att man behöver göra något. Risken med att inte göra något åt värken är inte bara ökat lidande för svetsaren, utan också ökade kostnader för företaget och minskade inkomster för svetsaren. Räkna på vad det skulle kosta er om en svetsare blir långtidssjuk på grund av värk. De pengarna är bättre att investera i förebyggande åtgärder, så att svetsaren inte får ont.