Svetsmetoder

Svetsning kan göras med olika svetsmetoder. Oavsett vilken metod man väljer finns risker med ljusbågen, svetsrök och strålning. Genom att justera svetsparametrar och välja svetsmetod, kan man minska exempelvis vissa farliga ämnen i svetsröken. Men det finns ingen svetsmetod som är ofarlig och oavsett svetsmetod måste man vidta skyddsåtgärder. Här är några tumregler som minskar bildningen av svetsrök och farliga gaser vid svetsning.

Att välja svetsmetod

Vilken svetsmetod man väljer beror på en mängd faktorer. Hur mycket svetsrök som bildas varierar liksom sammansättningen, beroende på svetsparametrar och grundmaterial. Det går därför inte att säga att en viss metod alltid är bättre eller sämre än andra. Utvecklingen är att MIG-, MAG och TIG-svets används i allt större utsträckning. Oftast är detta en fördel också ur arbetsmiljösynpunkt. Det är också en fördel om det går att automatisera eller robotisera svetsningen.

Nedanstående värden kan användas som mycket grova riktvärden för hur mycket svetsrök som alstras av olika svetsmetoder. Grovt är rökbildningen störst vid svetsning med belagda elektroder (MMA) och rörelektroder (FCA) jämfört med övriga metoder. MAG-svetsning emitterar ofta mer rök än MIG. Minst mängd rök bildas vid TIG-svetsning. Variationerna inom respektive metod är stora.

MIG/MAG med trådelektrod (solid) 0,1 - 5 mg svetsrök/sekund
TIG <0,1 mg svetsrök/sekund
Belagda elektroder och rörelektroder 2,5 - 15 mg svetsrök/sekund

 Det går att minska riskerna med den svetsmetod man arbetar med. Tänk speciellt på att:

  • Se till att svetspistolens munstycke är helt och rent.
  • Välj svetsparametrar som minimerar rökavgivning och sprut utan att försämra svetskvaliteten. Svetsningen kan ta lite längre tid, men det tjänar man ofta igen på att svetsfogen blir finare och behovet av slipning av svetsen minskar.  Något lägre strömstyrka kan minska bildningen av svetsrök men också gaserna ozon och kväveoxider.
  • Ställ in skyddsgasen anpassat efter punktutsuget. Utsug som är integrerade i svetspistolen innebär ofta att skyddsgasflödet och ibland även strömstyrkan måste ökas något.
  • Använd en elektrod med mindre diameter om det är möjligt, eftersom den effekt som krävs minskar och då kan strömstyrkan minskas.
  •  Använd trådelektrod (solid) istället för rörelektrod, om det är möjligt, eftersom det blir mindre svetsrök från trådelektroder.
  • Om en belagd elektrod behöver användas, välj om möjligt en som bildar mindre mängd svetsrök.

För att minska ozonbildningen vid svetsning kan man särskilt tänka på att:

  • Arbeta med långt elektrodutstick istället för kort.
  • Låg spänning och strömstyrka ger mindre ozon än hög spänning och strömstyrka.
  • Lågt flöde av skyddsgas som innehåller helium och CO2 ger mindre ozon än högt skyddsgasflöde.

Om grundmaterialet

Hur mycket svetsrök och särskilt farliga ämnen som bildas, beror bland annat på vilket grundmaterial som svetsas. Ofta är det inte möjligt att påverka grundmaterialet, men det är viktigt att veta att vissa grundmaterial ökar risken för farliga ämnen i svetsröken. Det gäller till exempel:

  • Olegerat stål innehåller mangan, som anrikas i svetsröken. Allvarlig risk för överskridande av gränsvärdet för mangan.
  • Rostfritt stål innehåller krom, som övergår i cancerframkallande sexvärt krom som ingår i svetsröken. Allvarlig risk för överskridande av gränsvärdet för krom.
  • Aluminium. Svetsning med MIG eller MAG ger kraftig bildning av ozon. Betydande risk för att gränsvärdet överskrids. Obervera att för ozon finns det ett takgränsvärde som inte får överskridas under någon 15-minutersperiod. Det innebär att man också behöver vara uppmärksam på om det bildas mycket ozon under kort tid.
  • Galvaniserat material. Svetsröken innehåller zink och kan ge så kallad zinkfrossa.

Ytbehandlat material

  • Vid svetsning i polyuretanlack bildas det allergiframkallande isocyanater. Lacken måste därför slipas bort före svetsning. Alla ytor som kan bli heta (över cirka 150 oC) skall renslipas. Blir lacken het, kan den börja sönderfalla och det bildas farliga gaser. Information om risker med isocyanater vid svetsning och om åtgärder som minskar riskerna finns i broschyren Arbetar du med svetsning? Läs vidare - viktig information för dig!
  • Vid svetsning i polymerlack kan det bildas saltsyra . Lacken måste därför slipas bort före svetsning. Alla ytor som kan bli heta skall renslipas.
  • Om äldre grundmaterial är rostskyddat kan det finnas bly i ytbehandlingen som frigörs vid svetsning. Ytbehandlingen måste därför slipas bort före svetsning.

Toriumlegerade TIG-Elektroder

En del volframelektroder innehåller små mängder av det radioaktiva ämnet torium. Användning av sådana elektroder kräver särskilda rutiner. Dessa elektroder bör förvaras i slutna behållare, dock inte vid arbetsplatsen. Vid slipning av toriumhaltiga elektroder ska slipdammet sugas upp separat och betraktas som miljöfarligt. Vid svetsning med växelström, som innebär en ökad elektrodslitning, ska om möjligt toriumfria elektroder användas. Stråldosen från dessa elektroder är så låg att inga övriga säkerhetsåtgärder behövs. Avfall från elektroderna och slipdammet är lågradioaktivt och kräver särskilt omhändertagande.