Ventilation behöver underhållas

En ventilationsanläggning sköter sig inte själv. Om man inte sköter den, försämras funktionen gradvis. Luftflödet minskar när filtren som renar luften sätts igen och smutsiga till- och frånluftsdon försämrar ventilationen och alstrar ljud. Därför behövs regelbunden service och tillsyn. Flera studier visar på stora besparingar genom ett medvetet drift- och underhållsarbete och genom att utse någon som har ansvar för anläggningen. Delar av drift och underhåll kan läggas ut på en ventilationskonsult genom serviceavtal, men i svetsverkstäder behöver någon utses för att ha koll på ventilationen.

Fördelar att själv ha kontroll på ventilationen

Att någon på företaget har till uppgift att ha kontroll på ventilationen har många fördelar.

• Det finns någon på företaget som har kunskap om ventilationssystemets teknik och funktion.
• Avsedd funktion följs upp regelbundet, vilket innebär att man upptäcker om något inte fungerar som det ska.
• Anläggningen får löpande tillsyn och fungerar därigenom bättre.
• Åtgärder kan sättas in tidigt, vilket minskar risken för större fel och haverier.
• Anläggningens livslängd ökar.
• Kostnaderna för drift och underhåll minskar betydligt, framför allt för inköp av externa tjänster.
• Anläggningen kan i viss mån anpassas till ändrad verksamhet och man kan enklare göra förbättringar och vidta kostnadsbesparande åtgärder.

Den som ska ha koll ventilationsanläggningen behöver också ha kompetens att veta när man inte ska åtgärda fel själv, utan behöver kalla in experter. Det gäller t ex sådant som rör styrning, reglering och injustering av ventilationen, som normalt sett kräver mer kunskap.

Ett effektivt drift- och underhållsarbete

I ett effektivt drift- och underhållsarbete ligger att:

• Känna till vad som ingår i ventilationssystemet och systemets funktion dvs till- och frånluftsaggregat, kanaler, spjäll, don, utsugningshuvar, styr- och övervakningssystem m m samt vilka rutiner som ska följas.
• Detaljerade och skriftliga drift- och underhållsinstruktioner för den aktuella installationen ska finnas. Den som sköter anläggningen ska utbildas, så att han/hon vet hur anläggningen fungerar och ska underhållas. Dessa instruktioner kan kompletteras med enkla checklistor över vad som ska göras och hur ofta. Kanske kan ni använda Checklista för kontroll av befintlig ventilation.
• Ventilationsinstallationer ska kontrolleras och underhållas regelbundet och detta ska dokumenteras. Med driftkort där man fortlöpande för in ändringar får man en värdefull dokumentation av ventilationsanläggningen. Dokumentationen ska vara tillgänglig vid anläggningen.
• Ventilationskanaler, avskiljare, fläktar, luftfuktare och dylikt behöver rensas och rengöras regelbundet och filter bytas. Hur ofta beror på mängden av luftföroreningar, avsättningar och nötning. För att rensning och rengöring ska fungera väl, krävs att det går lätt att komma åt kanalerna. Rensluckor måste därför finnas lättillgängliga och på de ställen där man måste kunna komma åt.

Att arbeta med styrning och reglering, kräver omfattande och djupgående kunskaper. På arbetsplatsen ska man därför inte ändra befintliga inställningar. För justeringar bör kunniga konsulter anlitas.

Det finns en hel del litteratur om hur driftinstruktioner, checklistor m m bör upprättas. Här rekommenderas Svensk standard för driftsinstruktioner och skriften DU i praktiken.

Brukarinstruktion

Det kan vara bra att ta fram enklare instruktioner så att de som arbetar i lokalerna får information t ex om hur ventilationen kan regleras. Instruktion bör beskriva vad man kan göra och hur men också vad man inte bör göra. Instruktionen måste naturligtvis vara specifik för den aktuella anläggningen. Exempel på innehåll i brukarinstruktioner:

• Hur lokalen är tänkt att ventileras.
• Avsett inomhusklimat.
• Vilken funktion i lokalen som apparater, don och andra komponenter har.
• Vilken flexibilitet lokalen har för ommöbleringar och ändrade verksamheter.
• Hur man reglerar kyld luft till lokalen.
• Hur man reglerar värmen i lokalen.
• Hur man reglerar luftflöden i lokalen.
• Hur specialutrustning ska handhas och utnyttjas på bästa sätt.
• Vart man vänder sig när man tycker att ventilationen fungerar dåligt, t ex om ljudnivån är störande, om det är kalldrag på arbetsplatsen, om man känner lukter som inte kommer från den egna lokalen eller om man upplever att luften blir sämre ju längre dagen lider.

Exempel på vad man inte bör göra.

• Möblera framför deplacerande don eller på annat sätt blockera tilluftsströmmen
• Täppa till till- eller frånluftsdon eller ändra på inställningen.

Läs mer om ventilation i boken Arbetsplatsens ventilation. Industriventilation beskrivs i boken Process- och industriventilation.